Be mig aldrig att släppa taget eller att sluta älska.
Jag kan inte släppa taget och jag kan inte sluta älska.
Mitt hjärta slår så hårt för det jag blivit given i livet.
Jag är så överväldigad av att vara i livet och finna så mycket kärlek.
Jag kan inte se det onda när kärleken slår emot mot mig med sån värme som den gör.
jag kan inte sluta finna saker som gör mig lycklig.
Jag får ständigt möta motgångar och sorg men min själ har blivit sårad så många gånger i mitt liv att jag nu bara vadrar förbi det som försöker krossa mig.
Jag har kommit fram till att jag litar på ödet.
Går det åt helvete så gör det.
Det är inget jag kan förhindra.
Jag kan inte heller styra andra människor och deras valda handlingar för det är något de väljer själva.

Jag kan bara styra mig själv och mina handlingar.
Jag ger det jag har och räcker det inte till så går jag vidare.
Jag kämpar för dem jag älskar och skulle jag finna att de inte kämpar för mig då ser jag ingen mening med att fortsätta kämpa för dem utan jag vandrar vidare utan dem.
Jag har för många år sedan slutat lyssna på dem som baktalar människor jag inte känner.
In i det sista kommer jag alltid att följa min känsla och skulle aldrig nu vika från den.
Den har visat mig så många gånger vilken väg jag skulle gå och när jag lyssnat då har det blivit rätt.
Finns de gånger som jag inte lyssnat på grund av kärlek eller vänskap men då har jag också blivit bränd.
Jag har bara mig själv att skylla....
När jag nu väljer att gå en väg som jag vet kan såra eller bränna mig så gör jag det för jag vill också känna att det finns utmaningar i livet.