Hur i helvete kan allt alltid springa till mig??
Varför ska jag alltid behöva bära upp alla?
Jag är för fan bara en människa som ni andra..
Bara för att du är min mamma kan jag inte fixa ditt liv..
Jag reder fan knappt ut mitt eget då kan jag väl inte bära ditt liv på mina axlar me.

Jag älskar dig men jag kan inte...
Jag har inte kraft nog kvar att kunna reda upp ditt liv..
Jag måste få fixa mitt eget liv..
Jag ser ingen utväg på detta...
Jag vet inte hur fan jag ska bete mig när dina sms kommer indroppande om det ena och det andra,,,

Du lämnade mig när jag var 2 år gammal så jag kan tycka att du inte kräva saker av mig..
Absolut inte saker som jag inte kan hjälpa dig med...

Du sårar mig om om om om och igen...
Jag skulle vilja be dig flyga åt helvete men jag vill inte...
Du är och förblir min mamma och jag älskar dig...
Du bar mig i nio månader och det får jag vara tacksam för...
Tack vare dig har jag ett liv men ibland kan jag fan i mej önska att jag inte fanns!