Åren går och saknaden är ännu stor..
Saknaden kommer aldrig försvinna..
Jag kan sitta i timmar och undra hur saker och ting skulle ha varit om du inte valt ditt öde.
Jag kan fundera på varför du gick..
Det gör ont för att du tog saken i egna händer...
Visst jag var bara ett barn men jag hade försökt få dig att stanna....
Jag hade gjort allt jag kunnat för att kunna hjälpa dig.
Du var min värld.
Du var mitt stöd.
Jag såg alltid styrka i dig.
Du var en av dem som jag visste vart jag hade...
Det gör ont i mitt hjärta för jag saknar dig så...
Varför lämnade du mig??
Hur kunde du gå när du visste vad jag vart ute för??
Hur kunde du lämna mig när du visste att du var mitt stöd??
Jag var inte många år...
Smärtan jag kände i mitt hjärta då för många år sen när jag stod och fick det berättat för mig att du inte levde längre..
Det är lika starkt idag..
Tårarna rinner nerför mina kinder...
Jag kan se hela dagen igenom när polisbilen rullade in tätt följda av ambulans och brandkår...
Jag behöver inte ens blunda så dyker alla bilder upp som en gammal film......
Kommer ihåg polismannen som sa:
Det gick inte att rädda honom... Vi kom för sent...
Kommer ihåg begravningen och pappas sista ord till dig...
Kommer sakna dig brosan va vad han sa...
Då förstod jag att du aldrig mer skulle komma tillbaka....
Att jag förlorat dig och att vi aldrig mer skulle träffas...
Tänkte på det sista du sa till mig: Jag älskar dig BrummBrumm
Saknar dig så jävla mycket..
Saknar din doft
Saknar dina bus
Saknar stunderna när du lärde mig om livet
Saknar när du lät mig smyga ner godis i din kundkorg trots farmor sagt nej
Jag vill ha dig tillbaka.......
Varför valde du att gå?????
Det gör så jävla ont...
JAG VILL HA DIG TILLBAKA NU
SAKNAR DIG SÅ JÄVLA MYCKET...
<3 Jag kommer alltid älska dig Danne <3

Du valde mig till din och jag valde dig till min
Jag gick in i detta med hjärta och själ
Vad du ville ge vet jag inte
Du sa Jag Älskar Dig
Jag sa Jag Älskar Dig också

Jag trodde på dem orden med hela mitt hjärta fram tills igår
Jag vet att jag talade sanning men jag vet inte om du gjorde det
Igår valde du att slita ur mitt hjärta och jag valde att gå
Idag valde du att köra en kniv rakt igenom både hjärta och själ på mig
Jag trodde på det du skrev men efter det sista du skrev så vet jag inget
Jag vet bara att jag kämpade
Att jag var ärlig och att jag gav hela min kärlek till dig
Jag kan inte mer än att älska dig och att ge dig sanningen
Det som händer nu och framåt är helt upp till dig

När sorgen är som tyngst att bära

Det är då man vet vilka som är ens vänner

Bara man hör deras röster så vet man inom sig vem som bryr sig

Att de ringer och delger sina liv till en

Då vet man att man är bästa vänner

Att de alltid står där

Att de alltid lyssnar

Att de VET att man alltid står brevid dem

Redo att ta emot dem om de faller

Att stötta dem när allt är som tyngst

Allt detta är vänskap

Något som inte alla vet vad det innebär eller hur det känns

Många har en gång haft sånna människor brevid dem men inte insett det

Utan förlorat den vänskapen på grund av dumhet

Vissa saker kan man lösa och förlåta

Men blir man sviken av en vän är det svårt att bygga upp den tilliten igen

Jag är en människa som oftast ger en chans

Går den förlorad är det kört

Andledningen för mig att ge en ny chans är endast för dem som jag anser ångra sig

Och att de inser varför man blivit sårad

Förstår inte den personon i fråga det då skiter jag fullständigt i den människan

För kan inte den människan försöka förstå så varför ska jag göra det

Låter väl lite ego men jag har bara ett liv

Och jag vill ha ett så bra liv som möjligt av det som jag har kvar

Har haft så mycket skit och problem i det som jag redan gått igenom

Så varför låta patetiska människor härja fritt i mitt liv och låta dem förstöra

Nej tack jag avstår

Jag går hellre ensam

Jag har haft turen att under det som ska kallas liv hittat några guldklimpar

Och de är de bästa vännerna jag har nu

De värderar mig och jag värderar dem

Jag gör allt för dem

Jag älskar er mina guldklimpar <3

Stod på kanten av avgrunden

Redo att falla i glömska

Stod där ensam och orkade inte ens vända mig om för att se om någon stod där

Försökte hoppa för att för evigt falla

Hur jag än försökte va det hela tiden något som drog mig tillbaka

Visste inte vad

Visste inte hur

Men något va det

Var det alla goa vänner

Var det kärleken

Var det min passion

Jag sökte ett svar

Jag kunde inte finna det

Hur jag än gjorde

En dag när jag välkomnat kärleken

När jag hade översett vilka som var bästa vänner

När jag känt värmen från min passion

Då föll lösningen ner i knäet på mig

Alla gråa moln försvann och jag kunde med ett leende vända mig om och se

Alla goa vänner

Min underbara kärlek

Min underbara passion

Alla stod dom där och väntade

Ni är guld värda

Jag värderar er högt

Underbara människor och min underbara bil

Jag står för evigt brevid er

Jag är den som ger mig sist

När ni slutat kämpa står jag ännu där och drar upp er och kämpar med er

Jag älskar er

Jag hoppas ni förstår det och inser hur mycket

För evigt

Eran Therese